kurranz

Uppmärksamma blogg-läsare har säkert noterat att Sveriges blivande informationsminister låtit sig inspireras av min regeringsombildning. Norberg nämner ett självklart krav som måste ställas på varje minister i en borgerlig regering, nämligen att det skall vara fullständigt omöjligt att föreställa sig individen ifråga som medlem av en socialdemokratisk ministär. Att detta krav måste vara vägledande även för mina ministerutnämningar var så självklart att jag inte ens påpekat det; likväl står det varje läsare fritt att förvissa sig om att varje hittills utnämnd minister uppfyller detta kvalitetskrav.

Med detta sagt går vi nu vidare i den spännande processen:

Reformminister: Johnny Munkhammar. Med sitt medlemskap i Moderata Samlingspartiet har den framstående debattören och teoretikern Johnny Munkhammar undanröjt det sista hindret för en central position i regeringen efter 2010 års val. Munkhammar åtnjuter ett unikt anseende internationellt. Han har jämförts med Storbritanniens järnlady Margaret Thatcher och har själv på sin blogg kunnat visa hur den amerikanska säkerhetspolitiken tar sin utgångspunkt i de idéer han själv sprider i sina böcker och på sina föredragsturnéer. Till denna meritlista måste onekligen också tilläggas att Munkhammar besitter exceptionellt goda språkkunskaper: inte nog med att han obehindrat både läser och skriver på engelska, han har också berikat engelskan med en rad nya uttryck från det svenska språket -- vilka följdriktigt snart kommer att vara etablerade begrepp bland världens ledande statsmän och diplomater. Från sin post som reformminister kan Munkhammar -- med inspiration från sina utländska förebilder Augusto Pinochet och Silvio Berlusconi -- börja reformera den trögrörliga svenska välfärdsstaten i liberal riktning.

Justitieminister: Kurt G. Rantzén. Som en av Sveriges skickligaste advokater och därtill ledande liberal opinionsbildare, är Rantzén i en unik position att ge det stelbenta svenska rättssystemet en mer företagsvänlig profil.

Forskningsminister: Dick Erixon. Valet av Dick Erixon som forskningsminister torde vara den mest självklara utnämningen sedan Henry Kissinger fick Nobels fredspris. Redan idag har en vital folkrörelse formerats runt kravet att göra Erixon till forskningschef för tankesmedjan Fores. Erixon har redan lovat att rensa de svenska universiteten från kommunistiska lärare. I polemik med irrläror som postmodernism och feminism, har han lagt fast en liberal politisk hållning som tar fasta på begrepp som förnuft, sanning och utveckling, men som ändå inte stöter sig med våra amerikanska meningsfränders krav om att i sina skolor lära ut den kreationistiska skapelseläran.

Ministerlistan
Idrottsminister: Mats Hinze.
Integrationsminister: Mauricio Rojas.
Socialminister: Mattias Svensson.
Småföretagsminister: Fredrick Federley.
Civilminister: Alf Enerström.
Kyrkominister: Per Gudmundson.
Kulturminister: Johan Staël von Holstein.
Finansminister: S R Larson.
Informationsminister: Johan Norberg.
Reformminister: Johnny Munkhammar.
Justitieminister: Kurt G. Rantzén.
Forskningsminister: Dick Erixon.

Andra bloggar om: Johnny Munkhammar, Kurt G. Rantzén, Dick Erixon, Johan Norberg.