Regeringsombildning, del III.
Så fortsätter vi på ministerlistan. Denna gång handlar det om tre visionärer som med sina storslagna liberala idéer förmått glädja och inspirera miljoner vanliga medborgare, såväl här hemma som utomlands.
Kulturminister: Johan Staël von Holstein. Denne entreprenör och kulturpersonlighet har under sin strävsamma tid som ledamot i Statens kulturråd med råge kvalificerat sig till denna ministerpost. Han står för en nödvändig liberalisering av hela kultursektorn och med uttalanden om att ”bara rödvinskommunister går på teater” har han visat var skåpet ska stå. I denna kamp mot antiliberala kulturyttringar är jag övertygad om att Sverige har mycket att lära av Staël von Holsteins mönsterland Singapore.
Finansminister: S R Larson. Hayekinstitutet har som inga andra koll på vad som krävs för att åstadkomma en liberal nytändning i den svenska ekonomin. Med de balanserade och sakliga politiska analyser som blivit Larsons signum, talar allt för att vi går en ny svensk storhetstid till mötes.
Informationsminister: Johan Norberg. Som informationsminister kan Norberg blåsa liv i sitt gamla förslag om att rensa ut företagsfientlig litteratur från de kommunala biblioteken. Vidare bör Norberg ges befogenhet att förse de journalister, som ägnar sig åt twinglyfiffel eller skriver under pseudonym, med yrkesförbud. Norberg har förvisso uttryckt sig olämpligt om den nya terroristbekämningslagen, men med tanke på hans digra meritförteckning av ideologisk lojalitet mot olika arbetsgivare, finns det ingen anledning att befara att han inte än en gång skulle rätta in sig i leden och med kraft skrida till FRA-lagens försvar.
Ministerlistan
Idrottsminister: Mats Hinze.
Integrationsminister: Mauricio Rojas.
Socialminister: Mattias Svensson.
Småföretagsminister: Fredrick Federley.
Civilminister: Alf Enerström.
Kyrkominister: Per Gudmundson.
Kulturminister: Johan Staël von Holstein.
Finansminister: S R Larson.
Informationsminister: Johan Norberg.
Andra bloggar om: Johan Staël von Holstein, S R Larson, Hayekinstitutet, Johan Norberg.
Kulturminister: Johan Staël von Holstein. Denne entreprenör och kulturpersonlighet har under sin strävsamma tid som ledamot i Statens kulturråd med råge kvalificerat sig till denna ministerpost. Han står för en nödvändig liberalisering av hela kultursektorn och med uttalanden om att ”bara rödvinskommunister går på teater” har han visat var skåpet ska stå. I denna kamp mot antiliberala kulturyttringar är jag övertygad om att Sverige har mycket att lära av Staël von Holsteins mönsterland Singapore.
Finansminister: S R Larson. Hayekinstitutet har som inga andra koll på vad som krävs för att åstadkomma en liberal nytändning i den svenska ekonomin. Med de balanserade och sakliga politiska analyser som blivit Larsons signum, talar allt för att vi går en ny svensk storhetstid till mötes.
Informationsminister: Johan Norberg. Som informationsminister kan Norberg blåsa liv i sitt gamla förslag om att rensa ut företagsfientlig litteratur från de kommunala biblioteken. Vidare bör Norberg ges befogenhet att förse de journalister, som ägnar sig åt twinglyfiffel eller skriver under pseudonym, med yrkesförbud. Norberg har förvisso uttryckt sig olämpligt om den nya terroristbekämningslagen, men med tanke på hans digra meritförteckning av ideologisk lojalitet mot olika arbetsgivare, finns det ingen anledning att befara att han inte än en gång skulle rätta in sig i leden och med kraft skrida till FRA-lagens försvar.
Ministerlistan
Idrottsminister: Mats Hinze.
Integrationsminister: Mauricio Rojas.
Socialminister: Mattias Svensson.
Småföretagsminister: Fredrick Federley.
Civilminister: Alf Enerström.
Kyrkominister: Per Gudmundson.
Kulturminister: Johan Staël von Holstein.
Finansminister: S R Larson.
Informationsminister: Johan Norberg.
Andra bloggar om: Johan Staël von Holstein, S R Larson, Hayekinstitutet, Johan Norberg.
Kommentarer
Trackback