Om en liberal hjälte.
En person med synnerligen oklara politiska preferenser har på sin blogg gett sig på undertecknad. Det började som ett häcklande påhopp likt det som nu under flera veckors tid utspelats på den mycket märkliga diskussionssidan "Allt om TV". Efter en stund lyckades dock bloggaren ifråga prestera något som liknade sakargument och en intressant diskussion uppstod (där självaste Johan Norberg kom till undsättning när undertecknad fick det hett om öronen!).
Nå, då nämnde bloggare betackat sig för fortsatta kommentarer från undertecknad (jag överlåter åt läsarna att dra sina slutsatser om varför bloggaren ifråga finner en sådan åtgärd nödvändig) söker jag nu föra diskussionen vidare här. En ung vänsteraktivist har nämligen kommit med ett par ytterst förvirrade kommentarer i kommentarstråden och dessa får helt enkelt inte stå oemotsagda. Ämnet är den svenska vänsterns onyanserade syn på Chile. Jag citerar:
"Borde det inte då vara lika tragiskt att som den svenska högern reducera varje diskussion om Kubas moderna historia till en fråga om mänskliga rättigheter? Svenska liberaler som inte är nyanserade har väl ingenting att komma med gentemot en svensk vänster som inte förefaller särskillt nyanserad vad det gäller etiska omdömen i världspolitiska frågor?"
Det är sorgligt att denne yngling inte förmår skilja på Kuba och Chile. Vad lär man sig i skolorna nu för tiden? I Kuba garanteras inga mänskliga rättigheter, medan man i Chile ända sedan general Pinochets maktövertagande 1973 successivt kunnat utöka de de mänskliga rättigheterna så att Chile utvecklats till Latinamerikas mest dynamiska ekonomi och dess mest vitala demokrati.
När människor uttrycker sina tvivel inför det chilenska exemplet brukar jag ripostera med ett namn: José Piñera. Piñera var mellan 1978 och 1981 minister i general Pinochets kabinett. Han är arkitekten bakom många av de liberala reformer som den chilenska regimen genomförde, vilka är förklaringen till landets fantastiska ekonomiska utveckling. Med järnhand reformerade han pensionssystem och arbetsmarknad på ett sätt som förmodligen saknar motstycke i demokratiska länder.
Men historien tog inte slut med det, och den fortsätter än idag. Efter Chiles demokratisering har Piñera nämligen haft en mycket framgångsrik karriär som opinionsbildare både i Chile och internationellt. Piñera innehar till råga på allt posten som senior fellow vid den mycket ansedda liberala tankesmedjan Cato Institute.
Där har ni skillnaden. Den ärorika tankesmedjan skulle naturligtvis inte ta i en kubansk ex-minister med tång, medan en chilensk minister bereds möjlighet att fortsätta sitt arbete för frihet och demokrati. En ganska väsentlig skillnad, måste jag säga. Debatten torde därmed vara avslutad.
Jag har läst mera på ALLT OM TV. Dom rör till det så hälften skulle räcka!! Dom fortsätter att blanda ihop folk. Det förstår jag inte. Dom tror att allt är en kupp.... Från någon individ vid namn "ayer". Jag har redan sagt åt dom att sluta att spekulera... men sent ska dom vakna!! Du är duktig, Kurt. Men det var attan vad dom är på dig. Jag tycker alla klagar på allt!! Då är det bra att du, rättvisans, frihetens och liberalismens förespråkare nummer ett, kommer till undsättning och ger en tydlig beskrivning av VAR skåpet ska stå!!
Tack Angelica,
Jag tror att dessa ungdomars villfarelser i olika avseenden kan hänföras till alltför intensivt TV-tittande. Det är bara att beklaga att deras förälddrar inte ingriper i deras ohälsosamma TV- och internetvanor. Likväl är det skönt att kunna ikläda sig rollen som en vuxen förebild och ge dessa ungdomar tillgång till positiva identifikationer också. Jag tror att vi trots allt ska se ungdomarnas debattlusta och nyfikenhet som ett positivt tecken.
Bästa hälsningar,
Kurt G. Rantzén
Du har helt rätt, Kurre. Våra ögon äro fyrkantiga, och våra hjärnor ack så fördummade. :-(
Det var väl snarare så att J Norberg ganska tydligt visade att hans syn på mänskliga rättigheter skiljer sig från din?
Signatur Hayek,
Om du ska sprida sådant trams tycker jag du ska avhålla dig från att besudla namnet på en av historiens största politiska filosofer. Jag skulle föreslå att du läser igenom diskussionen innan du uttalar dig. Det blir så mycket lättare så.
Det har jag gjort. Du skrev:
"1. Dessa rättigheter är sekundära ur ett liberalt perspektiv. De viktigaste mänskliga rättigheterna är äganderätten och avtalsfriheten. Alla andra rättigheter går att härleda ur dessa båda; följaktligen är de sekundära i förhållande till dessa. Notera också att yttrandefrihet och liknande aldrig uppstått för ekonomiska fri- och rättigheter. På denna punkt har jag stöd av liberala auktoriteter som Johnny Munkhammar och Johan Norberg, så jag tror inte att du kan övertyga mig om motsatsen."
J Norberg skrev:
"1) Den grundläggande mänskliga rättigheten är rätten till sig själv - ens kropp, tankar och handlingar. Alla andra rättigheter följer av detta - inklusive äganderätt och avtalsfrihet. Yttradenfrihet är inte någon typ av ?sekundär rättighet? i förhållande till dessa."
Du ser fortfarande inte någon skillnad?
Jag säger såhär: om Kuba är allt vänstern har att skryta med så låt dem göra det. Det är lite som att försvara skrivmaskinen när det finns datorer.
Tack, Fransisco!
Det var en väldigt fin liknelse. Den ska jag lägga på minnet!
Bästa hälsningar,
Kurt G. Rantzén