Du är lönsam, lille vän!
En sak, som socialistiska konspiratörer ofta framhåller, när de vill göra sig lustiga på bekostnad av oss liberaler (vilket som bekant händer alltför ofta), är, att näringslivets produktion av skrifter och andra former av opinionsbildning inte genererar vinst och därmed står i bjärt kontrast till de liberala dogmer, som vi i alla andra sammanhang förfäktar. Denna argumentation, om än bestickande, är emellertid bara ett i en lång rad exempel på hur vänstern - antingen med avsikt eller på grund av bristfällig bildning - missförstår vår liberala begreppsapparat. Jag tänkte i detta s.k. blog-inlägg försöka förklara varför.
När vi liberaler skriver böcker, blogar eller tidningsartiklar, är den direkta monetära avkastningen av dessa inte det primära målet för våra uppdragsgivare. Tvärtom: om en liberal publikation uppnår god avsättning på marknaden - så att försäljningsintäkterna kanske rentav överstiger produktionskostnaderna - är detta på sin höjd att betrakta som en gynnsam bieffekt. Det primära syftet, som vår uppdragsgivare har med att anlita våra tjänster, är emellertid mycket mer långsiktigt och indirekt. Det handlar om att på längre sikt vrida hela samhällsklimatet ordentligt åt höger, så att allt större ekonomiska resurser koncentreras i våra uppdragsgivares händer.
Låt mig illustrera denna poäng med hjälp av ett aktuellt exempel. Enligt en ny mycket omdiskuterad s.k. forskningsrapport från Institutet för Näringslivsforskning, har den rikaste percentilen - alltså ungefär den grupp som utgör våra uppdragsgivare - under de senaste två decennierna ökat sin andel av den totala svenska förmögenheten från 28 till 42 procent. I reda pengar motsvarar detta en ökning i de största förmögenheterna motsvarande cirka 800 miljarder kronor.
Denna markanta ökning måste betraktas som en alldeles enastående framgång för vårt liberala opinionsbildningsarbete. Eftersom Sverige avviker från många jämförbara länder, där de allra rikaste tyvärr fått se sin del av kakan krympa på senare år, finns det nämligen skäl att tro att det är just näringslivets omfattande opinionsbildning under den ifrågavarande epoken, som gett så riklig utdelning - en utdelning som alltså uppgår till cirka 40 miljarder per år.
Det skulle därför vara frestande att med hjälp av ett enkelt räkneexempel, försöka utröna hur mycker värde jag och mina blog-skrivande liberala bröder skapar åt våra uppdragsgivare. Ponera att de ledande liberala blogarna (exempelvis denna blog samt Johan Norbergs, Johnny Munkhammars, Mattias Svenssons och Henrik Alexanderssons) kan ta på sig äran för ungefär hälften av beloppet ovan, d v s cirka 20 miljarder per år. Detta skulle i så fall innebära att varje nämnd blog genererar en avkastning på 4 miljarder per år. Då undertecknad håller en blog-frekvens av ungefär ett s.k. blog-inlägg i veckan, skulle detta innebära att varje enskilt blog-inlägg betingar ett värde av cirka 76 miljoner.
Bättre avkastning hade våra uppdragsgivare knappast kunnat räkna med om pengarna investerats på annat vis. Jag tycker därför att vi liberaler med rätta bör känna oss både stolta och nöjda över hur vårt strävsamma liberala opinionsarbete utfallit! Vidare torde det vara lättare att fördraga vänsterpöbelns förakt mot bakgrund av denna fenomenala prestation.
När vi liberaler skriver böcker, blogar eller tidningsartiklar, är den direkta monetära avkastningen av dessa inte det primära målet för våra uppdragsgivare. Tvärtom: om en liberal publikation uppnår god avsättning på marknaden - så att försäljningsintäkterna kanske rentav överstiger produktionskostnaderna - är detta på sin höjd att betrakta som en gynnsam bieffekt. Det primära syftet, som vår uppdragsgivare har med att anlita våra tjänster, är emellertid mycket mer långsiktigt och indirekt. Det handlar om att på längre sikt vrida hela samhällsklimatet ordentligt åt höger, så att allt större ekonomiska resurser koncentreras i våra uppdragsgivares händer.
Låt mig illustrera denna poäng med hjälp av ett aktuellt exempel. Enligt en ny mycket omdiskuterad s.k. forskningsrapport från Institutet för Näringslivsforskning, har den rikaste percentilen - alltså ungefär den grupp som utgör våra uppdragsgivare - under de senaste två decennierna ökat sin andel av den totala svenska förmögenheten från 28 till 42 procent. I reda pengar motsvarar detta en ökning i de största förmögenheterna motsvarande cirka 800 miljarder kronor.
Denna markanta ökning måste betraktas som en alldeles enastående framgång för vårt liberala opinionsbildningsarbete. Eftersom Sverige avviker från många jämförbara länder, där de allra rikaste tyvärr fått se sin del av kakan krympa på senare år, finns det nämligen skäl att tro att det är just näringslivets omfattande opinionsbildning under den ifrågavarande epoken, som gett så riklig utdelning - en utdelning som alltså uppgår till cirka 40 miljarder per år.
Det skulle därför vara frestande att med hjälp av ett enkelt räkneexempel, försöka utröna hur mycker värde jag och mina blog-skrivande liberala bröder skapar åt våra uppdragsgivare. Ponera att de ledande liberala blogarna (exempelvis denna blog samt Johan Norbergs, Johnny Munkhammars, Mattias Svenssons och Henrik Alexanderssons) kan ta på sig äran för ungefär hälften av beloppet ovan, d v s cirka 20 miljarder per år. Detta skulle i så fall innebära att varje nämnd blog genererar en avkastning på 4 miljarder per år. Då undertecknad håller en blog-frekvens av ungefär ett s.k. blog-inlägg i veckan, skulle detta innebära att varje enskilt blog-inlägg betingar ett värde av cirka 76 miljoner.
Bättre avkastning hade våra uppdragsgivare knappast kunnat räkna med om pengarna investerats på annat vis. Jag tycker därför att vi liberaler med rätta bör känna oss både stolta och nöjda över hur vårt strävsamma liberala opinionsarbete utfallit! Vidare torde det vara lättare att fördraga vänsterpöbelns förakt mot bakgrund av denna fenomenala prestation.
Kommentarer
Trackback