kurranz

En besvärande skandal skakar för närvarande Sveriges finansdepartement. Det är i sanning upprörande för oss liberaler att läsa om hur tidningen Expressen funnit bevis på att en av departementets tjänstemän ägnat sig åt s.k. porrsurfande på arbetstid från en av departementets datamaskiner.

Om Expressens reporter – en viss Karl Johan Karlsson – hade bemödat sig att följa de liberala bloggarna den senaste tiden, hade han insett att den osmakliga förföljelsen av finansdepartementets politiska stab är synnerligen omotiverad. Mina kolleger Johan Norberg, Johnny Munkhammar och Mattias Svensson har de senaste veckorna med stort tålamod och på enkel svenska förklarat hur de liberala dogmerna föreskriver att politiker håller fingrarna borta från ekonomin. När nu en tjänsteman på finansdepartementet hörsammar våra rekommendationer och istället har sina liberala fingrar på ett helt annat ställe, förtjänar det naturligtvis bifall från oss liberaler och inte reprimander.

Det inträffade är vidare ett tydligt exempel på att det feministiska vansinnet gått för långt i Sverige. I inget annat land hade nämligen en politisk tjänsteman upplevt en så stark lekamlig undernäring, att han känt sig tvungen att söka sig till det s.k. nätet för att få utlopp för sina högst naturliga drifter. Tvärtom så är det kutym i andra länder – såsom det stora föregångslandet i väster – att en person i en dylik position har anspråk på en aptitlig och följsam sekreterare: ett fruntimmer som inte skäms för att bejaka sin kvinnlighet och som inte heller börja böla om s.k. ”sexuella trakasserier” så snart vi män tillåter oss att ge uttryck för vår uppskattning. Det inträffade är således ett tragiskt exempel på den radikalfeministiska indoktrineringens totala haveri.

Vi får heller inte glömma att den s.k. porrbranschen skulle kunna bli en svensk tillväxtindustri om politikerna lyckades slå sig fria från de feministiska vanföreställningarna. Jag har redan här på bloggen förklarat hur eskortverksamhet erbjuder en utmärkt möjlighet för attraktiva kvinnor med svaga kvalifikationer att slå mynt av sina fysiska företräden. Detsamma gäller naturligtvis a fortiori den s.k. porrindustrin, då den dessutom skulle tillåta en omfattande export. Den svenska kvinnan hyllas över hela världen för sin speciella dragningskraft. Skönheter som Victoria Silverstedt och Sandra Nilsson har skördat exceptionella framgångar internationellt tack vare sitt naturligtasätt och sin kvinnliga utstrålning. Det vore beklagligt om denna potentiella exportsuccé gick i stöpet på grund av en liten, avundsjuk minoritet av fanatiska feminister. Min duktige kollega Per Gudmundson, som besitter en betydande expertis på det pornografiska området, har i en läsvärd krönika visat hur vänsterns företagsfientliga feminism tycks ha tagit död på en mycket lovande tillväxtbransch.

Därför skulle jag med detta blogginlägg vilja så ett frö till en liberal motrevolution. Vi män måste nu slå näven i bordet och kämpa för rätten till lite kvinnlig fägring på arbetsplatsen. Således vill jag härmed dela med mig av några av mina bästa tips för s.k. porrsurfande. Jag ber härvid kvinnor i barn i läsekretsen om ursäkt, för nu måste jag tyvärr använda mig av några opassande ord och uttryck. Jag hoppas emellertid att även ni inser att jag är tvungen att utföra denna protest- och sympatiaktion för yttrandefrihetens och liberalismens skull.

Jag hoppas således att alla män i publiken har satt sig bekvämt till rätta och har den s.k. webbläsaren aktiv, för nu sätter vi igång. Ta ett fast grepp om musen och vänsterklicka sedan på de s.k. hyperlänkar som här följer: pornografi, samlag, sex, playmate och pin-upbild.

 

Andra bloggar om: porrsurfande, finansdepartementet, Johan Norberg, Johnny Munkhammar, Mattias Svensson, Per Gudmundsson, Victoria Silverstedt, pornografi, samlag, sex, playmate, pin-upbild.