Timbros bästa. Segraren!

Så har det äntligen blivit dags att kora en vinnare i den spännande tävlingen om den bästa timbroboken genom tiderna. Med tanke på det oerhört jämna startfältet var det inte lätt att urskilja en klar favorit. Ganska snart blev det emellertid uppenbart, att en av kandidaterna i alla lägen lyckats vara snäppet liberalare än sina ambitiösa konkurrenter -- och därigienom skaffat sig ett ointagligt försprång i kampen om juryns gunst.

Således kan jag nu gratulera den duktige vinnaren till den enastående prestationen! Framför allt skulle jag emellertid vilja gratulera oss svenskar till att ha en så framstående tänkare mitt ibland oss! Likaså förtjänar
Timbro en varm gratulation till att man lyckats knyta denna exceptionella författarbegåvning till sig -- samt den nystartade tankesmedjan Fores för att Erixon överhuvud taget överväger att ta på sig rollen som forskningschef. Därför har Erixon nu -- liksom sedan tidigare jag själv -- också fått sin rättmätiga plats bland Sveriges främsta makthavare; bättre sent än aldrig!

Med tanke på den popularitet tävlingen åtnjutit -- såväl här hemma i Sverige som utanför rikets gränser -- vill jag härmed anbefalla att Timbro att nu ge ut samtliga titlar i nyutgåva. Vissa titlar betingar redan ohemula priser på antikvariaten. Det ryktas dessutom att det finns en blomstrande svart marknad för Wachtmeisters och Englunds alster -- där dåliga fotostatkopior under tvivelaktiga omständigheter byter ägare.

Timbro måste således överväga hur man skall kunna möta den ökade efterfrågan som tävlingen gett upphov till. En attraktiv lösning på problemet vore att presentera serien som "Timbros familjebibliotek" i halvfranska band. Alternativt skulle man -- likt B. Wahlströms ungdomsbibliotek -- kunna förse banden med röda och gröna ryggar, beroende på om läsningen framför allt lämpar sig för karlar eller fruntimmer. Nåväl, här följer i alla fall motiveringen till utnämningen:

1. Dick Erixon. Svaghetens moral (1999). Ett storartat polemiskt aktstycke som avslöjar den tillväxtfientliga empati som ligger till grund för den socialistiska välfärdsstaten. Svaga grupper i samhället använder den egna svagheten i utpressningssyfte för att få tillgång till social service. Erixon formulerar en ny moralfilosofi som ger äganderätten primat i socialpolitiken: de sjuka, arbetslösa eller på annat sätt efterblivna måste lära sig att inte ställa krav på förmåner, utan istället se möjligheter i det lilla. Vi som genom vår strävsamhet lyckas bygga upp en förmögenhet och ett social anseende har i sin tur rätt att ställa krav på de mindre bemedlade människorna ska sträva efter att lösa sina problem på egen hand. Erixons eleganta prosa utmynnar på så sätt i ett krav på radikalt sänkta skatter och boken presenterades som ett särskilt lyckat försök att öppna upp den i Sverige så låsta debatten om barnarbete.

Nedan föreligger den fullständiga listan, nu med s.k. "hyperlincs" till de "blog-poster" där de olika verken presenteras.

Trevlig läsning!

1. Dick Erixon. Svaghetens moral (1999).
2. Charlie Nordblom Industrispionage (1984).
3. Yvan Blot (red) Socialism och fascism -- samma familj (1985).
4. Ian Wachtmeister. Ankdammen (1988).
5. Johan Norberg. Till världskapitalismens försvar (2001).
6. Rolf Englund. Samtal om löntagarfonder (1982).
7. Harry Winter. Operation Garbo (1990)
8. Cecilia Brinck. Vägen från träldom (2004)
9. Birgitta Kurtén-Lindberg. Tokfeminismen (2001).
10. Tove Livfendahl. Gösta Bohman – hjälten och myten (2000).

Andra bloggar om: , , , , , .

Kommentarer
Postat av: Kurt

Jag måste ju verkligen hålla med om att Dick Erixon är en mycket värdig vinnare. Han står ju verkligen i en klass för sig, LÅNGT på sidan om alla andra. Och han är ju framförallt så unikt självständig, det märkte man ju inte minst nu under den gångna FRA debatten. Då var ju Dicken i princip ensam om att försvara de sanna liberala idealen mot alla andra veklingar som föll för opinionen och var medlöpande kritiska till FRA-lagen. T o m tankesmedjan Fores själva valde ju att den fega tystnaden, men med Dick som forskningschef kanske de vågar att ta steget fullt ut och bejaka den sanna liberala ideologin. Och med centerpartiets stora kassakista på glänt, så behöver ju inte heller Dick nasa efter pengar i bloggosfären längre heller.

2008-07-02 @ 07:19:21
Postat av: Mindre vetande

Varför has det inte på denna blogg ett anslag liknande som på Badlands Hyena? (Att allt på denna blogg är satir)

Tacksam för utredande svar till Mindre vetande.

2008-07-04 @ 23:51:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback