Blå avgång.

Så har den kommunistiska journalistkåren lyckats punktera ytterligare en lovande politisk karriär. Även om jag idag lider med Ulrica Schenström, som verkar vara en trevlig ung flicka med en god familjebakgrund, är det tyvärr inte acceptabelt att handskas så vårdslöst med rikets säkerhet som hon gjort. Jag är därför benägen att hålla med min liberale kollega Henrik Alexandersson att det var ett misstag att sätta in en oerfaren ung kvinna på en så ansvarsfull post. Alexandersson nämner en rad tänkbara efterträdare - alla erfarna män, som vet hur en slipsten ska dras: Jonas Hafström, Peje Emilsson, Fredrik Johansson och Peter Egardt.

Å andra sidan finns det skäl att fråga sig om Reinfeldts försummelse är en del i en mer omfattande strategi, där de nymoderata tokerierna leder till att rikets säkerhet sätts på spel. Indicierna hopar sig: inte nog med att en moderat finansminister ägnar sig åt en ohämmad slakt på vårt fina försvar; vi förväntas också smälta att vi nu har en vapenvägrare som försvarsminister! På toppen av allt detta kommer nu Reinfeldts likgiltiga reaktion på att Schenström i en akt av ungdomligt oförstånd försummade sina fosterländska plikter.

Till vem ska vi fästa vår tillit den dagen ryssen kommer? Till en försvarsminister som går under benämningen 'tomhylsan'? Till en statsminister som finner Schenströms beteende acceptabelt? Nej, nog har det blivit dags för de gamla moderaterna att rensa upp och återta makten i sitt parti!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback