Kommunisterna förnekar sig (inte)

Efter det senaste blog-inlägget om hur vänstermedier bedriver förtalskampanjer mot moderata politiker har undertecknad utsatts för flera tarvliga påhopp av vänstermänniskor, som när argumenten tryter i vanlig ordning tar till skamgrepp och svinhugg. Quod erat demonstrandum!

Obehaget icke förty låter jag mig dock inte tystas av den sortens nedrigheter. Tvärtom, för här finns uppenbarligen ett viktigt upplysningsarbete för oss liberaler att bidra med. Partiorganiserade kommunister har här uttryckt upprördhet över hur vi borgerliga fritänkare, liberaler och demokrater kunde känna lättnad över att den politik Palme stod för så att säga gick i graven, om uttrycket tillåts.

Kommunisternas upprördhet illustrerar i sig precis den poäng jag ville göra i mitt blog-inlägg: Att den socialdemokratiska åsiktshegemonin på 20 år har förvandlat Palme till en oberörbar ikon, en modern socialistisk Kristusgestalt, med tillhörande kult.

Jag minns själv när jag "låg i Lund" på det röda 70-talet. Då var det annat ljud i skällan. Där demonstrerade obskyra vänstergrupper under slagord som "Palme och Geijer, Nixons lakejer". Samtidigt som Palmeregeringen lanserade sin socialistiska plan för att medelst löntagarfonder förstatliga det svenska näringslivet, häcklades han av vänstern för att sitta i kapitalismens knä. Om något vittnar detta om hur perverterat samhällsklimatet var i Sverige under denna tid, som vi tack och lov lämnat bakom oss.

Mina vänsterkritiker tycks också ha förträngt det faktum att det var under regeringen Palme som åsiktsregistreringen av kommunister bedrevs mest nitiskt. Förvisso hör övervakningen av antidemokratiska vänsterelement till de få saker i Palmes gärning som förtjänar beröm. Det är icke desto mindre märkligt att kommunister nu instämmer i den socialdemokratiska hyllningskören av en politiker de fordom avskydde lika intensivt som mången liberal.

Somliga vänstergrupper drev ju därtill intensiva kampanjer mot Palme. Något dagens ungdom förmodligen inte har fått lära sig i den socialdemokratiska skolan är att den kommunistiska grupperingen Europeiska Arbetarepartiet av polisen misstänktes för inblandning i mordet. (Personligen har jag alltid misstänkt att mördaren kan stå att finna i vänsterns egna led, vilket också skulle kunna förklara de villospår och skenmanövrer som förekommit i utredningen i syfte att smutskasta vår svenska poliskår.)

Slutligen, det mest absurda i påhoppen på undertecknad torde vara anklagelsen att jag stöder mord på politiska motståndare. Befängt! Uppenbarligen är detta ytterligare ett inslag i vänsterns historierevisionism. Behöver jag påminna om Stalins, Maos och Pol Pots massmord? Vänstern har aldrig skytt bruket av dylika metoder mot åsiktsmotståndare och vi demokrater har alltid varit dess första offer.

Andra bloggar om: , , , , ,

Kommentarer
Postat av: Thomas

Efter att ha läst dina bloggposter om Johnny Munkhammar/det estniska undret, och om sjukvårdens ekonomi med utgångspunkt från Neo ("tricket är att återinföra den uisla sjukvården från förr" - jo, jag hpåller med om att Neos resonemng om sjukvård, högre utbildning etc har detta som en halvt outtalad avsikt - båda bloggarna kom för nån vecka sedan) känner jag mig mer och mer luta åt att det finns en satirisk avsikt med den här bloggen. Det är svårt att tänka sig att någon som håller med Munken, beundrar honom skulle skriva på det sättet.

Om det här är satir så är det faktiskt riktigt lyckat, om än en smula långdraget på sina håll. I vilket fall som helst så är din blogg högst tankeväckande.

2007-10-15 @ 17:41:13
Postat av: Thomas

Den usla sjukstugan rån förr för dem som inte tillhör de burgna klasserna, alltså: det är vad Kurre (och i skuggan även Neo) lobbar för På samma sätt pläderar Neo för att universiteten ska få ta ut terminsavgifter 8som naturligtvis kommer att höjas med tiden) för att få en stabil ekonomi, men vill inte riktigt ut med den tanke som skymtar vid sidan, att detta ska konkurrera ut sociologi, misshagliga typer av statsvetenskap, kvinnoforskning, antropologi och diverse "pratvetenskaper" (som det brukar heta mellan skål och vägg mellan moderater) genom att de blir för dyra och riskfyllda att söka och skaffar sig ett rykte som nowhere-ämnen.

2007-10-15 @ 17:48:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback